Dan: Vilt jubel och tre poäng mot Heleneholms SK

Matchdags.

Vi tog mot Heleneholms SK för en ny match i div 5. HSK placerade sig på 2: a plats ifjor med 9 poäng ner till oss som blev 3: A i serien och därmed hamnade på kvalplats tillsammans med just HSK. HSK vann mot oss båda matcherna i fjor men det var då. De har som andra lag har tappat tongivande spelare. Nu är det nytt år och nya förutsättningar. Spelare har lämnat och nya har tillkommit båda föreningar.

Solklar genomgång i omklädningsrummet och uppvärmning såg bra ut från min position. Vi var supertaggade för matchen, säkert med senaste vinsten kvar i minnet och förhoppning om ytterligare en vinst och 3 nya poäng in på kontot.

Redan från start syntes det att vi var mer beslutna om att vi skulle föra spelet och matchen. Det böljade lite åt båda hållen men med en klar fördel till oss. Vi fick motståndarna till att springa mer än nödvändigt pga vårt spel och vår taktik. Vi behärskade passningspelt bättre och därför var det också ”vår” match. Självklart så gjorde HSK försök med att lura oss med uppspel, kortpassningsspel och långbollar men det gav dom ingen utdelning.

Vi spelade outtröttligt och ju längre halvleken led desto tröttare blev HSK-spelarna och det började bli lite frustration och irritation hos dom.

Pausvila och 0–0.
2: a halvlek och några förutbestämda byte i pausen. Vi fortsätter med vårt spel och HSk får svårare och svårare att komma till avslut. De avsluten de får tar våra spelare hand om och målvakt Viktor Bruhn som gör en mycket bra match.
En kvart in i andra halvlek så skickar Johan Calgaro i bollen i mål och hans glädje gick inte att ta miste på även om jag inte såg hans mål eftersom jag var skymd då av tränarstaben och spelare. Skit samma, Calgaro gjorde ju mål. Ledning med 1–0. Vilt jubel på avbytarbänken och hos Möllan supportrarna. Det kändes som luften gick ut HSK då, men de fortsatte att mala på med sin fotboll utan att få in ett kvitteringsmål. Vi på avbytarbänken satt lite som på nålar och var trots allt lite oroliga för att det skulle komma ett kvitteringsmål.

23 minuter efter Calgaros mål så är det dags för Pelle Schumacher att göra sitt första mål i Möllan tröjan. Och igen blir det vilda glädjetjut och tillika glädjeyttringar av oss. Även detta målet missade jag, samma visa, tränare och spelare i vägen. Nu ska vi väl ändå tar hem denna matchen och nya poäng var min tanke.

I andra halvlek så åkte vi på 2 skador, ev. bristningar i baksidan av låren på 2 spelare som gav allt i matchen. Spännande slutminuter och alla ville ju veta hur många minuter det var kvar.

När domaren blåser av matchen så visste glädjen inga gränser. Nån på bänken vrålar F-N VA NICE, Grymt jobbat killar och jag kan bara hålla med.

Vid datorn Dan Nilsson
FORZA MÖLLAN